Segrarna!

Bortamöte och den tredje raka naturgräs matchen var det dags för när HBFCs damer åkte ut från Göteborgs trygga civilisation till Ahlafors fantastisk fina anläggning. 

Hemmalaget tog definitivt matchen på allvar, med uppläsning av laguppställning, speaker och taggning. 

In i matchen låg fokus från tränarteamet på att förstöra festen för ett hemmalag som helt klart såg på detta som en möjlighet till 3 enkla poäng utifrån attityd och agerande. 

Från start kommer väl ungefär halva laget in i sina roller på en gång, medan vi har några som inte riktigt hittar rätt varken offensivt eller defensivt och det blir med det egentligen inte något finspel. 

Hemmalaget tjongar långt, går i duell och lägger sig mest men dagens utsända köper det varenda gång, till stor frustration från bänken. Efterslängar och armbågar är helt okej, så länge man är klätt i gult. Är man klätt i svart och kommer från farliga Hisingen så är det tydligen gult för att smälla dit axel mot axel. 

Matchen börjar sätta sig mer och mer och trots clownen till matchledare så är det bortalaget som tar ledningen efter en hörna som Sara Gianello sätter dit för sitt första mål i helsvart, otroligt kul! 

Nu börjar bortalaget ta över mer och mer, där man hittar runt på sin vänsterkant gång på gång på gång, samt även allt oftare hittar Aisha i djupled som bara är ett par lite hårda touch ifrån flera frilägen. 

Dock är det hemmalaget som ska få sin kvittering och det är en vacker sådan, när man distinkt curlar in en frispark från 30 meter i krysset. Otagbart för Chris i mål och  man kan inte göra så mycket mer än att applådera, fint helt enkelt. 

Även 2-1 ska komma efter en offside alla såg utom blåklädd domare. 

Frustrationen över domarens insats tar över på bänken till slut, där undertecknad åker på ett gult för att ha ifrågasatt att det är okej att sparka Jessica 2 sekunder efter bollen varit där (vilket domaren medgav skett, med frågan "ska jag blåsa på allt?"). Tydligen om man bär gul tröja... 

Några minuter senare drar sig Aisha förbi sin uppassare mitt på planen och blir nerdragen i vad som i alla regelböcker i världen är gult kort. Undantag finns tydligen för alla regler, Daniel på bänken säger "det måste ju vara gult kort" varpå domaren så klart ska dit och tjafsa och sedan ger Daniel det gula. Då går jag dit, säger till Daniel att "släpp det, vi får skriva en rapport" varpå jag synar det röda kortet. 

Laget går alltså till paus en ledare kort men med initiativet i matchen och många aggressioner som sedan tas ut på rätt sätt. Här har vi fått motstå ett hemmalag som reagerar starkare på att någon på sidan skriker "vakna för i helvete" (stackars bollkallar som får höra det) än att de själva får Roy Keane att framstå som ett helgon. Armbågar, efterslängar och filmningar florerar på ett sätt jag efter ha varit involverad i 300+ lokalfotbollsmatcher aldrig har skådat. 

Andra halvlek såg jag inte så får lita på rapporterna. 
Laget går ut med blodad tand och jagar både kvittering och ledning och har spelet hela vägen, med hård press och fart. Avgörandet är väldigt kul att Kellie får sätta, en ung tjej vi har stor tro på i föreningen. Nathalie får också göra sitt första för året vilket är glädjande, där har vi en tjej med mycket boll i sig där vi hoppas på den berömda ketchupeffekten. 

Till slut tar vi alltså årets första seger, trots otroligt mycket som går emot oss. Jag brukar aldrig nämna domare i rapporter, men det här är en hån mot alla som engagerar sig på frivillig basis i fotbollen. Han får betalat för sin insats, att han då helt uppenbart släpper rena överfall i vissa lägen medan han ger gult i andra är patetiskt. Sen får jag också stå för att min reaktion på det röda är oacceptabel där jag kallar domaren både idiot och clown. Det beteendet ursäktar jag till både laget och föreningen. Vi som lag tar alltså 5 gula här, under min tid som ledare har vi sedan innan tagit 2 totalt på alla matcher före, uppenbarligen är vi inte ett fult lag. Det är min genuina åsikt att domare som detta förstör extremt mycket, där vi alltså i de två senaste matcherna har haft usla domare, med ännu uslare attityd, varpå matchen dessförinnan vi inte ens hade domare. Om det är domarna som bara skiter i damfotbollen eller förbundet ska jag låta vara osagt, men jag kommer ta ett möte med de inom kort. 

Fokus är dock att vi vinner, fullt förtjänat och att vi visar att vi tar steg hela tiden. Laget blir bättre för varje träningspass, insatsen är alltid bra och efter snack har även attityden blivit otroligt bra. Det är laget före jaget, vilket är vad som kommer ta oss framåt i slutändan. 

Detta måste förbättras: 
- Vi hittar inte rätt på alla positioner i början av matchen, vilket leder till följdfel. Lite mer skärpa och kommunikation här. 
- Ganska många tekniska misstag. 
- Att vi som ledare inte håller huvudet kallare. 

Detta tar vi med oss: 
- 3 extremt välförtjänta poäng. 
- Trots deras grisiga fasoner faller inte vi in i samma saker, starkt! 
- Massa chanser skapas. 
- Vi springer för varandra hela vägen. 
- Fortsätter med den positiva trenden. 

Jag och Daniel har valt ut tre som förtjänar lite extra uppmärksamhet: 

Christina Skogbäck - Ställer för andra matchen i rad upp i mål vilket så klart är tacksam då ordinarie målvakt är skadad. Men det är inte varför hon får en stjärna utan det är för hennes ledarskap och kommunikation på planen. Snackar hela tiden, hjälper oss på sidan och gör helt enkelt hela laget bättre. 

Josefine Pettersson - Gör både mål och assist och framförallt är hon extremt positiv med bollen i fötterna där hon både passar och dribblar rätt hela vägen. Är nog den som gör flest högintensiva löpningar på planen både offensivt och defensivt, vilket är nyckeln i vad vi försöker åstadkomma. Enorm! 

Kellie Leppänen - Så ung, men så mogen. Springer som alltid kopiöst, försöker som alltid vara konstruktiv med bollen och tar som alltid jävligt mycket stryk. Att hon klarar hålla huvudet kallt, trots ett antal efterslängar och armbågar är otroligt starkt. Tronar det hela med 2 mål, varav det ena är matchavgörande. 

I denna matchen kunde alla fått en stjärna, för där är insatsen. VI nöjer oss dock som alltid med 3 men ni andra ska också hålla huvudet högt. 

//Rino

På lördag tar vi emot serieledande Jonsereds IF på Backavallen. Matchen sparkas igång kl 12.15 och på varsin sida konstgräset står två lag som var för sig samlat in över 20 poäng på de inledande 9 omgångarna. Bakom våra svartvita bröder, som parkerat sig på en andra plats och positivt kval sedan ett par omgångar tillbaka, jagar Finlandia och Lunden med 4 respektive 6 färre inspelade poäng. En klart godkänd start helt enkelt, där ambitionen till en början har varit att säkra kontraktet. Med snart halva säsongen spelad kan vi därmed konstatera att det ska mycket till för att Delmål 1 inte kommer att ros i hamn inom en snar framtid. 

Men vad tror vi då om stundade match och kommande utmaningar? 

Jo, Jonsered har med facit på hand inför lördag, hållit en relativt jämn nivå i alla sina matcher. De ser ut att ha en bra defensiv och vinner många matcher i dess slutskeden. För oss kommer det vara viktigt att se till att hålla matchen vid liv så länge som bara möjligt. I kamper likt de här kommer vi förmodligen inte ha råd att tillåta oss ha perioder som ser mindre bra ut. Framförallt inte många eller långa sådana. Jonsered har en vana av att vinna matcher. Även vi, vid det här laget. Men att jämföra oss själva med ett lag som senast förra året vann sitt kval upp till division 3, men av olika anledningar inte fick den platsen, kan vara förtidigt att göra. Vad vi däremot kommer att se till är att ge dem en riktigt svår nöt att knäcka. Vi har inte tappat poäng på Backavallen i år. Och om vi fortsatt är obesegrade när domaren blåser av på lördag. Då är vi mer än nöjda oavsett om det blir en delad poäng eller nya 3 in på kontot.

Väl mött!

Dagens utvalda

Det är dags att spela vår sista bortamatch för säsongen, när vi åker utanför civilisationen till Ahlafors som tar emot på Stenhus Arenas naturgräs, 3 naturgräs matcher i rad där med andra ord - det hör inte till vanligheterna i Göteborgsfotbollen. 

Ahlafors har startat säsongen med en seger och 5 förluster, där vinsten kom mot Qviding i deras första match för året. Jag vet inte något mer om dem än så, men jag gissar att det är ett lag som är starka fysiskt men kanske har större problem om och när man får springa i djupled - det är dock en gissning! 

HBFC kommer från sin klart bästa match för året, där det är helt otroligt att man inte får med alla poängen hem till Backavallen efter en riktigt fin insats mot Angered BK. 

Nu jagar laget sina första poäng för året, efter ett par fina träningspass och det är en stark trupp som ställer till start denna gången. In kommer Shafiqa, Agnes, Josse och Nathalie från senaste matchen och ut går Maryama, Hamdi och Tanya. 

Det är en stark elva och en bänk där samtliga kan komma in och påverka matchbilden positivt, det här är den bästa bänken vi har haft i år vill jag våga påstå där 3 av de 4 som sitter där idag startade senaste matchen. Då gäller det för de 11a som startar att ta vara på förtroendet och för de 4 på bänken att ta vara på chansen när de kommer in. 

Idag förväntar jag en blöt plan, där vi ska pressa som några dårar. Med en så stark bänk finns alla förutsättningarna att göra detta och fortfarande ha friska ben på planen under hela matchen. Här finns alla förutsättningar att göra en bra prestation och genom detta få ett bra resultat. 

Kapten för dagen är Hannah som förtjänar det förtroendet. 

Väl mött! 

//Rino 

I det som kändes som höstväder snarare än försommarvärme tog sig HBFCs fantastiska tjejer ut till Hjällbovallens gräs för att möta Angereds BK. Planen klipptes väl förra gången ifjol, men utöver det var det fina förutsättningar för fotboll. 

Ut till matchen ligger fokus på att hitta in i vårt presspel och verkligen trycka till i dueller samt utmana mot mål hela tiden. Inte minst ville vi hjälpa Chris i målet, då vi för andra matchen i rad ställer upp med en utespelare i mål. Som sagt som gjort, de svartklädda gästerna tar tag i matchen direkt och etablerar sig snabbt på hemmalagets planhalva. 

0-1 kommer redan efter 11 minuter, när Sara vinner boll och spelar fram Jossan som sätter dit den med sin vänsterfot. 

Nu är övertaget om möjligt ännu större, där jag tog en tid på 13 minuter utan att ABK har en enda passning på vår planhalva. Chanser vaskas fram och Aisha spelar fantastisk och frustrerar motståndarna som väl borde fått mer än det ena gula de fick. 

0-2 kommer efter 24 minuter spelade och det är självklart Aisha som sätter in den med en fin "nicklobb" i bortre hörnet på en hörna slagen av Hannah. 

Matchen fortsätter några minuter i samma spår, men i den 29e minuten kontrar ABK, vi tappar markering och zon på andra boll och reduceringen är ett faktum. 
Nu följer en mardrömskvart där vi släpper in 3 riktiga skitmål från ingenstans och ABK får ett tryck på oss efter att inte ha varit med i matchen första halvtimmen. 

4-2 står det alltså i paus, något som känns otroligt orättvist med tanke på spel och chanser. 
Ut i andra handlar egentligen om några små justeringar då Bea fick kliva av efter en smäll samt att hitta tillbaka till det fina spelet från de första 30. 

I början på andra halvlek står matchen och väger och det är inte något av lagen som klarar av att verkligen etablera något spel och det är väl mest frustration över dagens domare som jag inte ska säga så mycket mer om än så. 

När det gått runt en kvart börjar HBFC återigen hitta sin press och inte minst sina löpningar och här är man nära nära många gånger, men bollen studsar fel, avsluten sitter inte eller vi kommer mer eller mindre fria och snubblar på bollen. Eller så blir man kapad när man är igenom till friläge utan att få något... 

Så fortsätter matchen, tills Favour blir fint framspelad av Princesse och ensam med målvakten visar kyla när hon chippar bollen över målvakten till 3-4 i den 83e minuten. 

Nu är det alla krafter fram sista 5 och ABK får mer än nog med att försvara sig och rensa. Det blir många nästan chanser och många fasta situationer men här är inte skärpan riktigt där och vi slarvar helt enkelt. Ett friläge hinns också med då Aisha kommer igenom i 88e men tyvärr smeker avslutet utsidan av målet och resultatet står sig till 4-3. 

Det här är lätt årsbästa och tar man bort 10-15 minuter i första halvlek så är vi det klart bättre laget matchen sett som helhet. Dock är det klart att den kvarten blir otroligt kostbar. 

Detta måste vi jobba vidare med: 
- Orken kan bli ett par snäpp bättre fortfarande. 
- Kommunikationen måste upp flera snäpp från många, det blir så mycket enklare att spela fotboll då. 
- Andra bollar, vi måste bli bättre på att vinna duell nummer två där vi lite för ofta går bort oss eller inte ens går dit. 

Detta tar vi med oss: 
- Årsbästa utan tvekan. 
- Vi skapar flera fina målchanser 
- Djupledsspelet fungerar bättre och bättre. 
- Inställningen  är makalös där vi får en käftsmäll i slutet på första men reser oss. 
- Vi vinner andra halvlek. 
- Förtjänade minst en poäng, förmodligen alla 3. 

Många var bra och det var egentligen ingen som inte förtjänar en stjärna men följande 3 har jag fallit ner på: 

Jessica Goldkuhl - Gör en fantastisk insats från start till slut och vinner mer eller mindre alla dueller hon är involverad i vare sig det är långs med marken eller i luften. Försöker alltid hitta en konstruktiv passning framåt i banan. 

Aisha Sanyang - Kommer mycket mer rättvänd i denna matchen än tidigare och då kan hon nyttja sina styrkor. Springer stundtals i 8or runt en frustrerad backlinje och tar emot mycket stryk. Pushar lagkamrater, tar för sig vokalt och kröner insatsen med sitt första seniormål. 

Josefine Pettersson - Springer enormt, alltid konstruktiv lösning med bollen och får sitt första mål i den svarta tröjan. Har flera fina framspelningar som borde lett till assist. Otroligt fin insats åt båda hållen och tar som Aisha emot enormt med stryk och borde fått långt fler frisparkar med sig. Omsätter frustrationen över att inte få det till energi, makalöst bra!

Vi ses på måndag!

//Rino